Men det är ju ungefär nu som valrörelsen börjar på allvar. De rödgröna har chans att hämta in högerns försprång. Det värsta är att dåliga mätningar sätter sig i fötterna på valarbetarna. Men det krävs en formidabel spurt av de rödgröna för att nå målet. Men inget är omöjligt.

Mer i SvD.

”Nog kan man förstå att ÖB Sverker Göranson inledde på nya jobbet med att uttrycka skepsis mot det politiskt beställda yrkesförsvaret. Det kan ju tyckas bakvänt att först lägga ut spåren och sedan kolla om allt går på räls – inte minst eftersom en urspårningberör en central, ja kanske den mest centrala, statliga funktionen.

S försvarsmotion är i detta avseende mer attraktiv än den borgerliga regeringens propp.”

Försvarsminister Sten Tolgfors (M). Foto Pawel Flato

Försvarsminister Sten Tolgfors (M) har det motigt. Den största M-tidningens kritik mot hans linje är fullt befogad. Även om värnplikten urholkats så är det ett system vi ska vårda.

Klipp ur SvD

På frågan om vem som är bäst på att leda en regering får statsminister Fredrik Reinfeldt ett mycket starkt stöd. 73,9 procent anser att han är bäst. Det är bara 26,1 procent som lägger rösten för S-ledaren Mona Sahlin. Det betyder att alla sossar inte sluter upp bakom partiledaren. Avståndet mellan regeringschefen och oppositionsledaren har ökat. Mer i Svenskan.

Valåret 1976 tyckte en majoritet att Olof Palme var bäst som regeringschef. Ändå kunde Thorbjörn Fälldin (C) bilda regering på hösten samma år. Man ska alltså vara försiktig att dra långtgående slutsatser utifrån popularitetsmätningar. En sak är att den sittande regeringschefen alltid har fördel.

Det var bra uppslutning på första maj över hela landet. Visst kan det vara ett tecken på att vinden är på väg att vända. Den opinionsmätning som kom första maj visade också att oppositionen är i ledning. Det finns hopp.

Som EU-parlamentarikern Anders Wijkman (KD) noterar är det ett system som ser bra ut i teorin men som inte fungerar i praktiken. Det var ju aldrig meningen att enskilda företag skulle sälja gåvorna och tjäna pengar. Det handlar inte om miljövård utan om kapitalvård.

Miljöminister Andreas Carlgren (C) försvarar systemet i SvD och det är inte så förvånande. Alliansregeringen har inte så höga ambitioner på miljöområdet och värnar gärna storföretagens intressen.

Det är barockt att man kan tjäna så mycket pengar, menar Svante Axelsson i Svenska Naturskyddsföreningen, också i Svenskan

Klipp ur Svenska Dagbladet

.

Det undrar förre finansministern Bosse Ringholm (S) i SvD.

Så här var det ju. Anders Borg (M) ville ta fyra miljarder från försvaret och använda till skattesänkningar. Odenberg gick i taket och avgick. Nu visar det sig att det inte blir någon neddragning inom försvaret på fyra miljarder. Det har Odenbergs efterträdare, ”Tomhylsan” Tolgfors (M), berättat.

Nu är det inte troligt att Mikael Odenberg kommer tillbaka som försvarsminister. Jag tror mer på Maria Borelius.

Borgs besparing blir inte av

Sten Tolgfors (M), Kallad ”Tomhylsan” av sin företrädare. Foto Maria Boholm

Misslyckas hon och blir avsatt eller avgår så blir det snabbaste partiledarskiftet i Socialdemokraternas historia. Det skulle också göra partiet lite mer som andra.”

Sahlin granskas i SvD

Det skriver Göran Eriksson i Svenska Dagbladet som ägnar S-ledaren en hel del uppmärksamhet.

Först måste det bli ett hyfsat EU-val för S, som avstamp till riksdagsvalet 2010. Men kommer det att funka? När en partiledare är på toppen passeras solen, Jupiter och Andromedagalaxen. När en partiledare är på botten når det djupare än någon oljeborr. Det finns i debatten en viss närsynthet. Men kom ihåg hur det var med Göran Persson, en buffel som blev Trivsel-Torsten och sedan buffel igen. Det svängde snabbt  men det tillstånd som just rådde vid skrivtillfället  betraktades som det eviga. 

Risken är att dåliga siffror leder till en debatt om dåliga siffror, vilket ger än sämre siffror. När Sahlin öppnar munnen väntar alla att hon ska säga något om partiets kris, inte om högerregeringens politik. Det blir en ond, nedåtgående spiral. Bara ett vet man: denna spiral bryts.

Jag tycker att Socialdemokraterna och hela vänsteralliansen måste vara mer på hugget. Formulera klara, tydliga alternativ till högerpolitiken. Tala mycket om dessa alternativ och klaga inte bara på regeringen; även befogad kritik kan lätt upplevas som kverulans. Få framtidstron att lysa om S-förslagen: vi kan och vi vill ta Sverige ur krisen, vi har gjort det förr. Låt första maj bli avstampet för en tuffare, offensivare och mer kampglad socialdemokrati.

Många fåglar har anlänt till ljuset; hundpromenaden ackompanjeras av vacker sång.

Det lyser vitt från slalombacken på Frösön.

Från tidningssidorna lyser det svart, titta bara.

Klipp ur SvD

Dystert i DN

”Det var just grov politisering av det här slaget som borgerliga debattörer varnade för under löntagarfondsmotståndet och när man gav AP-fonderna rätt att köpa aktier på börsen. Det är en stor besvikelse att en borgerlig regering ger sig hän åt den här sortens oöverlagda röstfiske.”

Ja, visst var det röstfiske. Jag tror att Reinfeldt, Olofsson och Borg egentligen vill ha bonusar. Och vad väljarna tycker väger tyngre än Wallenbergs och Linders uppfattningar.

Det är många unga som är anställda på Aditro, vilket leder till att ungdomsarbetslösheten i Jämtland kommer att öka mycket dramatiskt. Och eftersom Sverige ligger i topp då det gäller ungdomsarbetslöshet är inte chansen så stor att flytta inom landet till nya jobb. 

En statistisk jämförelse. En nedläggning av motsvarande grad i Stockholm skulle omfatta 3 700 anställda.

Regeringen kan inte lastas för finanskrisen men däremot för att insatserna mot arbetslösheten är för få och för försiktiga. Alliansen tror ju att marknaden ska fixa alla problem men så fungerar det inte. En aktiv stimulanspolitik kunde ha dämpat krisen.

Per Gudmundson på Svenska Dagbladets moderata ledarsida hyser en liten oro för det.

” Plötsligt kan någon kommentator få för sig att kalla Mona Sahlin för the comeback kid , och allt kan vända. Ett ögonblicks oaktsamhet och man kan se de förväntade fyra åren förloras på fyra sekunder.”

Det är rätt: det svänger fort i politiken. År 1976 ledde Olof Palme stort över Thorbjörn Fälldin. Men det blev regimskifte. Gudmundsons oro är befogad: de borgerliga partierna kan få svårt att hålla in över mållinjen.