Ok, nu begår sossarna i länet att kardinalfel, enligt Hansson.

Ok då.

Den Centerrörelse som ÖP:s ledarsida är en del av gjorde ett uselt val i länet. Man förlorade ställningen som största parti i Östersund och landstinget. Däremot visar Socialdemokraterna plus, vilket var ovanligt.  Nu ger alltså Hansson (C) goda råd till (S).  Valets stora förlorare delar alltså ut segerrecept. Man baxnar. Dessutom undviker ÖP att ta upp Centerns usla val i Jämtland. Istället återgår man till ensidigt gnatande på oppositionen. Förmodligen inväntar ÖP:s ledarredaktion en analys från Per Åsling, för att sedan kraftfullt instämma i vad distriktsordförande (C) har sagt. Så skulle i alla fall riksdagsman Krökén i Kröken ha gjort.

Mycket talar för att det är ett resultat av det allmänt gynnsamma läget för Moderaterna och partiet ligger ju alltid bättre till i huvudstaden än i landet i genomsnitt. Men gapet är stort. En tröst kan dock vara att det tidgare pendlat våldsamt i Stockholm: ibland är Moderaterna störst, ibland Socialdemokraterna.

Oppositionspolitiken i stort måste vässas. I dag är det för tamt och lamt, för profillöst och utslätat. Sahlin, Ohly, Wetterstrand och Eriksson måste ena sig i fler frågor, gå på offensiven och lägga fram konkreta förslag. 

Klipp ur SvD

New York Times har nya avslöjanden om tortyren av misstänkta terrorister, berättar Svenska Dagbladet.  En fånge skendränktes 183 gånger, ett grymt sätt att försöka bryta ned en människa. Vad de misstänkta har gjort spelar givetvis ingen roll. I ett civiliserat samhälle ska fångar behandlas med respekt.

Den ytterst ansvarige för tortyren var USA:s president George Walker Bush. Han borde ställas inför rätta. Många som dömts har gjort mindre ont än Bush. Det är en brist att alla statsledare i världen inte kan ställas till svars inför världssamfundet.

Fler vill ha euro

Euron har medvind. Nu är det enligt en Sifomätning som Rapport låtit beställa en majoritet för att Sverige ska införa euro, mer finns att läsa i Dagens Nyheter.

Det är kanske inte så konstigt. Kronan har sjunkit i värde under finanskrisen. Många kan se introduktionen av en ny valuta som ett sätt att komma ur problemen. Men inget talar för att krisen varit mindre djup om vi haft euro. Nu har vi trots allt en viss självständighet i valutapolitiken.

Folkpartiet vill ha en ny omröstning och KD funderar på frågan. Men inom andra partier finns inget större intresse. En förklaring till det kan ju vara att politikerna inte vill gå på en ny nit. Det blev ju nej till euron i folkomröstningen, trots att det var så massiv uppslutning från de stora partierna och huvuddelen av medierna för jalinjen. Många ser försås risken att det blir en repris nästa gång.

Låt euron vara.

Dagens Nyheter redovisar Skops senaste mätning. Där leder alliansen: 50,6 mot 45,4 för de rödgröna.

En poäng är att Miljöpartiet ökar hos Sifo men minskar hos Demoskop. En förklaring kan vara att frågorna inte är identiska. Hos Skop fick de tillfrågade svara på frågan: ”Vilket politiskt parti tycker Du bäst om i rikspolitiken? Sifo ställde frågan: Vilket parti skulle du rösta på i riksdagsvalet om det vore val i dag? Det kan alltså finnas taktikröstare: man röstar på MP även om man inte tycker att partiet är bäst, för att rädda de rödgröna ska klara sig.

Kristdemokraterna hänger på gärdsgården: 3,9 procent i en mätning, 4,1 i den andra. Valet kanske avgörs av att många KD-röster kasseras vid sammanräkningen eftersom partiet inte når upp till fyra procent?

Länge såg det ut som om valet 2010 redan var avgjort. De rödgröna ledde stort, det var bara att sätta ut skorna på planen. Men det svänger snabbt i politiken. Nu är valet 2010 en helt öppen historia. Om man ska se det hela positivt ur S-synvinkel: det blir nu lättare att mobilisera valarbetare.

Sahlin leder och ligger efter.

Henrik Brors skriver det i DN.

Det är i grunden samma kritik som Socialdemokraterna för fram.

Finansminister Anders Borg (M) säger i DN att vi nu upplever den värsta ekonomiska krisen sedan andra världskriget. Det kan stämma men då är det märkligt att regeringen förhållit sig så passiv. Krisen slog ju inte ned i den svenska verkligheten i förrgår.

Uppenbart har regeringen tappat greppet om utvecklingen. Prognosen om nära 12 procents arbetslöshet 2011 ska ställas mot alliansens tal i valrörelsen om att minska utanförskapet. Nu är det rekordmånga som hamnar utanför arbetsmarknaden. Regeringens trovärdighet kommer efterhand att brytas ned. Kampen för jobben ger Socialdemokraterna ett mycket bra läge.

Borg uttalar sig i DN

Tänk om Obamas skaffat sig en pittbull, då skulle säkert presidentens allmänna omdöme ha ifrågasatts. Eller om en kaukasisk ovtjarka sprungit innanför grindarna vid Pennsylvania Aveny. En jämthund skulle ha skällt ut alla besökare efter noter och det skulle kunna påverka USA:s förhållande till främmande makt. Om Obama satsat på en pekingeser skulle det ha kommit anklagelser om att man kröp för Kina. Tibetansk tempelhund skulle också kunna leda till politiska reaktioner. En bostonterrier skulle i Texas och Kalifornien ses som en bekräftelse på att Barack lierat sig med öststatsliberalerna. En sanktberhard skulle bara leda till dåliga vitsar om Barack var ute efter tunnen den har om halsen.

Emn portugisisk vattenhund blir nog bra. Ta den till Potomacfloden ibland. Och kör det ihop sig får Cesar komma och fixa ellt på en kvart och då får ni vara med i teve.

En majoritet känner inte till valet till Europaparlamentet

”I Norrland är det mindre än var fjärde väljare som känner till valet, medan drygt var tredje i Västsverige svarade rätt år”, skriver Henrik Brors. Budskapet har väl inte nått fram till alla kolarkojer i Norrland. Men när det blir öppet vatten lär fler ta sig till centralorten och får kunskaper om det förestående valet.

Valdeltagandet år 2004 var 37,9 procent. Och vi som räckt finger åt USA för att så få deltar i presidentvalen.

Man kan vänta en intensiv personvalskampanj. År 2004 hade EU-kritiska Anna Hedh från Mörbylånga placerats LÅNGT ned på S-valsedeln, faktiskt på baksidan. Men hon blev inkryssad. Det året toppade Inger Segelström S-valsedeln men hon har inte märkts så mycket i Bryssel och får inte fortsätta. Det är ju Marita Ulvskog som toppar S-listan, ett mycket bra val tycker jag som är skeptisk till EU.

Den allmänna nedgången för S kan märkas i EU-valet. I dag har S fem mandat. Kommunalrådet Jens Nilsson (S) i Östersund är sexa. Det lär bli en nervös väntan i början av juni.

Efter femton års medlemskap är EU ointressant för de allra flesta. Många ballonger i valrörelsen lär inte ändra på det.

Det tror några statsvetare som Svenska Dagbladet talat med.

Professor Ulf Bjereld, som är socialdemokrat, menar att Lundby-Wedin och LO-ledningen ”spelar ett högt spel och det finns en risk att de underskattat det politiska motståndet”.

Nästa stora opinionsmätning kommer att bli spännande. Nu är det ju inte så att man kan ge  LO-basen hela skulden för att Socialdemokraterna ligger illa till. Läget var illa även innan AMF-skandalen avslöjades. Men om det är så att det finns en stor folklig vrede kan den synas i kommande mätningar. Nästa opinionsmätning kommer att läsas med stort intresse vid Sveavägen 68, Norra Bantorget och Moderaternas partikansli.

Demoskops opinionsmätning har uppmärksammats främst för att Moderaterna har gått om Socialdemokraterna som landets största parti. Men det finns annat av intresse i mätningen.

Centern noteras för 3,4 procent, en minskning med hela 2,6 procentenheter. Det betyder att C är minsta riksdagsparti. I valet var C parti nummer tre, efter Socialdemokraterna och Moderaterna.

Även om nu raset inte är fullt så kraftigt som Demoskop fått fram så är Centern långt från valresultatet på 7,9 procent.

När det gick tungt för Olof Johansson startade partihögern en kampanj för att få bort honom. Det lyckades. Men Olle var aldrig nere på 3,4 procent. Jag tror att en del gamla bondeförbundare och kärnkraftskritiker lämnat Centern och att det inte skett någon tillströmning av kärnkraftsvänner och Stureplansfolk. De som är till höger har ju ett stort och framgångsrikt parti att stöda sig mot, Moderaterna. Varför ska de riskera sin röst på ett parti som kanske inte kommer in i riksdagen?

Centern kan inte klaga på att man inte kommer fram i medierna, den vanliga politikerklyschan när det går tungt. Maud Olofsson är den mest uppmärksammade politikern i landet. Vad drar Centern för slutsatser av det?

Att vinna regeringsmakten men förlora sin själ. Så kan Centerns moderna historia sammanfattas.