Länkar till dagsfärska krönikor

Här är min krönika i LO-tidningens webbversion.

Och här finns min krönika på ledarsidan i dagens Norrländska Socialdemokraten.

Bottenbetyg för Sahlin

Det är uppförsbacke för Mona Sahlin. DN presenterar en undersökning som visar att förtroendet dalar.

”Bara drygt hälften av S-sympatisörerna, 54 procent, uttalar nu förtroende för henne. Och drar man ifrån de S-väljare som uttalar lågt förtroende för henne blir det en´förtroendebalans´ på endast +11. Medan övriga partiledare ligger på +50 och uppåt.”

Det är inga bra rapporter ett halvår före valet. Men år 1976 hade Olof Palme mycket högre förtroendesiffror än Centerledaren Thorbjörn Fälldin. Ändå var det den senare som fick bilda regering.

Sahlin var inte förstahandsalternativet bär S skulle välja ledare efter Göran Persson. Om Margot Wallström ställt upp skulle hon förmodligen ha valts med acklamation, detsamma gäller Carin Jämtin. Sahlin får leva med att hon var en fjärdehandslösning och göra det bästa av situationen. Det är bara att nöta på i vardagen, det är så förtroendet kan byggas upp.

En del av kritiken mot Sahlin handlar om kritik mot socialdemokratin som parti. Det är oftast lättaste vägen att angripa partiledaren.

Tage Erlander var ju för svag och hade en så pipig röst.

Olof Palme var en konfrontationspolitiker som flörtade med diktatorer i tredje världen.

Ingvar Carlsson var för svag och skulle ängsligt förankra varje beslut.

Göran Persson var en buffel.

Alla S-ledare har haft brister, trots det har det gått så bra för socialdemokratin. En av anledningarna till denna framgång är att man i rörelsen stått eniga bakom beslut som fattats, exempelvis i personfrågor.

Mer i DN.