Bra film om den gåtfulle Ebbe Carlsson

Den första delen av filmen om Ebbe Carlsson var bra (SVT sände den i fredags kväll, repriser den 19 och 22 april). Jag träffade Ebbe första gången på LO-kongressen 1971. Då jobbade han på liberala Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (nedlagd) som politisk reporter i Stockholm. Jag var arbetsmarknadsreporter på Dagbladet i Sundsvall. Ebbe stoppade ned pennan i byxans ena framficka, det tyckte jag var originellt. En social, skojfrisk, påläst och hygglig kollega. Då var han inte en affär. Några år senare blev han pressekreterare hos dåvarande justitieministern Lennart Geijer och statsrådet Carl Lidbom. Det var då han fick nyckel till polishuset och fritt förfogade över tjänstebilar i garaget.

Efter det att Ebbe avslöjat att Olof Palme sagt upp prenumerationen på tidningen Vi i protest mot en serie, där Palme karikerades, hamnade Carlsson ute i kylan. Så dök han upp som chefredaktör för tidningen Västgöta-Demokraten i Borås. Vi träffades ibland vid överläggningar. Han gjorde inget större väsen av sig. 

Det var efter mordet på Palme som Ebbe Carlsson fick utrymme, som privatspanare med goda kontakter i regeringen, hos polisen, hos Säpo. Det blev skandaler och en hög med framträdande officiella personer fick avgå.

Jag tror att Anders Ferm, som var chef för bokförlaget Tiden före Ebbe, slog huvudet på spiken. Ebbe ville gott men det mesta gick åt pipsvängen. Men han ville inte gott av några ädla skäl utan för att komma upp i smöret ännu mer.

Visst var det konstigt att redaktören lyckades bli du och bror och syster med en stor del av det politiska etablissemanget, som på den tiden var sossar. Visst var det konstigt att han hade nyckel till polishuset och försökte föra befäl över garvade konstaplar vid ockupationen av Västtysklands ambassad på Gärdet. Visst var det konstigt att han fick en så framträdande plats i spaningarna efter Olof Palmes mördare. Ja, det var mycket som var konstigt med Carlsson. Och egentligen ska inte han klandras utan den kultur som gjorde det möjligt för honom att alltid dyka upp på Stora Scenen, med en snabb replik eller en giftig kommentar. Charmen bar långt men ställde till med mycket elände. 

Det ska bli spännande att se fortsättningen på filmen.