Bankreträtt

Marcus Wallenberg tvingades backa. Ledningen i S-E-banken får inte lönepåslag.

SE-bankens ledning tvngades vika ned näbben och avstå från de saftiga löneökningarna. Det kom protester från kunderna, statsministern och oppositionsledaren uttalade sig mycket kritiskt – det blev bara för mycket. Inte ens en Wallenberg kan stå emot trycket.

Paul Ronge, pr-konsult med förflutet inom A-pressen, menar att lönedebatten har skadat banken. Och han har helt rätt. Det handlar inte bara om pengar utan också om en maktens arrogans. Därför är det troligt att SE-banken skadas, trots att ledningen nu avstår från de feta lönepåslagen.

Det handlar om en brist på förmågan att avläsa stämningar i samhället. Finansfurstarna och bankcheferna sitter i sina marmorfästen, fjärran från krisen i Trollhättan och uppsägningar inom vården. Man jämför sig med varandra. En miljon upp. Två miljoner till. Att det är kris är liksom en annan sak. SE-banken behöver en omvärldsanalytiker som kan berätta för styrelse och ledning vad som händer där ute.

Euro ett hot

Den franske finansanalytikern Charles Gave pekar ut euron som ett stort hot mot Europa.
”Den kan äventyra Europas framtid – politikerna har byggt ett system som inte fungerar”, säger han i en intervju i Dagens Industri.

Gave menar att Sveriges räddning är att man står utanför eurosamarbetet. Många menar ju att vi nu skulle ha behövt eurogemenskapen men den är alltså ingen livboj utan ett sänke. Om Sverige gått med i eurosamarbetet, som det politiska etablissemanget ville, skulle än fler ha blivit arbetslösa, menar Gave.

En mycket läsvärd artikel.

Elituniversitet

Det var allt tur att Mitthögskolan fick universitetsstatus. Nu har högskoleminister Lars Leijonborg meddelat att det inte blir några fler universitet i Sverige, se mer på DN Debatt.

Många borgerliga politiker har varit motståndare till ”landsortsuniversiteten”, som beskrivits som ett B-lag. Den utbildning som räknas sker i Uppsala, Stockholm, Lund och Göteborg. Man ställer kvantitet mot kvalitet och säger att man för att värna kvaliteten måste begränsa antalet universitet. Många borgerliga politiker har länge hymlat om var de står. På hemmaplan vill de vara poppis och framstå som positiva till högre utbildning på hemorten men i realiteten har de varit skeptiska till att fler fått universitetsstatus. Att Leijonborg nu talar klartext är bra. Vi vet att alliansregeringen kommer att nobba alla nya ansökningar.

I grunden finns en strävan efter att bevara gränser och strukturer i den akademiska världen, en politik värdig en regering som är samhällsbevarande.

Åter till Mittuniversitetet. Det var tur att en socialdemokratisk utbildningsminister fanns på plats när ansökan från Sundsvall och Östersund behandlades. Annars hade Per Åslings (C) och Ola Sundells (M)  partivänner sett till att man aldrig fått sätta upp universitetsskylten.

Lars Leijonborg säger nej till nya universitet i Sverige. Bild Pawel Flato

Alvedon mm

Förr var det Magnecyl som gällde, i regel en halv, krossad på en sked och med socker. Ett alternativ  var Albyl. Nu finns det ett bredare sortiment. Treo var en gång närmast ett undermedel. På alla arbetsplatser fanns det rör i medicinlådan som snabbt tog slut. Huvudvärk? En Treo och ett halvt glas vatten. Men blev man inte lite speedad av Treo? Nu rekommenderar sjukvården Alvedon, skonsam mot magen. Men är den inte för skonsam i största allmänhet? Ofta tycker jag inte att det hjälper att ta 2 x 500 mg. Ipren tar bättre. En gång när jag åkte buss i Stockholm klev Iprenmannen ombord.

Nu kommer Socialstyrelseslutsatsen: Det bästa är givetvis att inte behöva äta värktabletter.

Bonusfest

Bolagen har bonusfest, sa socialdemokraternas Thomas Östros i debatten om landets ekonomi. Mer finns att läsa här. S-talesmannen har helt rätt och finansminister Anders Borg (M) uttalar sig med låg trovärdighet sedan det avslöjades att han sagt ja till större bonusar i statliga företag. Jag tycker att Östros gör ett bra jobb och han är den S-politiker som framstår som den fränaste kritikern av alliansregeringens politik. Ekonomin har varit ett starkt kort för den moderatledda regeringen och Borg har toppat många popularitetstävlingar. Men festen kan vara slut. Regeringen visar sig oförmögen att ingripa i den djupa krisen och Borg spelar teater.

Thomas Östros